”Oftast är jag stark. Då står jag redo som en syster i nöd. Den senaste veckan har jag gått igenom något väldigt jobbigt och varit väldigt svag. Då har jag behövt mina systrar. Mitt systerskap.
Jag frågade på Facebook. ”Vad är systerskap för dig?” En av mina systrar, Karin, som också driver bloggen @Karinskonstgrepp svarade: ”Att bära de som inte orkar, att bli buren när jag inte orkar. En röst som är större än summan, och ett livsviktigt vattenhål.”
Ja, skulle jag definiera systerskap skulle jag nog göra det exakt som Karin. Men innan denna fb-förfrågan har jag inte försökt definiera systerskap. Utan jag har mest försökt praktisera det som känns som systerskap. Och jag har fått uppleva det många gånger. Fler gånger än vad jag förstått, tror jag.
Jag har försökt fundera över när jag första gången upplevde systerskap och jag tror att det är mycket tidigare än jag kan komma ihåg.
Ida Östensson och hennes mellanstadiesystrar. |
Varför behövs systerskap då? Jo för att vi lever i ett patriarkat som tvingar tjejer att konkurrera med varandra. Man kan säga att samhälle är uppbyggt som en pyramid för tjejer idag. Med en smal spets och en stor botten. Där vi måste trängas längst upp, och slå ner varandra. OM vi anpassar oss efter patriarkatets form.
Vi kan också måla om pyramiden. Skapa mer utrymme för varandra. Vägra konkurrera med andra kvinnor. Vägra snacka skit om andra kvinnor. Stötta varandra. Se varandra. Lyfta varandra.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar